Vinbondens år och lite sån´t

Denna tiden på året är det “olidligt” att vara vinbonde, även om man sitter helt still och tar en kopp kaffe så är man “överstressad”. Jag upplever oftast att mina kollegor är mycket lugnare än vad jag är i skördetider.
I vineriet så har vi fått klart årets “förbättringar”, nytt kylsystem, större press och lite nya tankar samt kompleterat med lite nya ekfat.
Ute i odlingen så fortsätter vi att gå över hela odlingen varje vecka för att gallra bort dåliga druvor, när man är klar med sista plantan så är det i princip dags att börja om från början igen, dock tycker jag att jobbet med att plocka bort dåliga druvor har varit ganska lätt , och det är man tacksam över.
Rondo druvorna har återhämtat sig efter “syndafloden”, så här blir det skörd på söndag. Årets Rondo druvor kommer att bli en Rose´och även i år så kommer vi att pressa hela klasar (istället för att avstjälka) för att få så fin (mindre fenoler) must som möjligt.
Nytt för i år är att vi delar upp musten i två fragment , en tank med lågt tryck på druvorna och en med lite högre.
Solaris druvorna fortsätter att mogna på, dock är inte “smaken” där riktigt än och bladen är fortfarande gröna och aktiva, så vi kommer att vänta en vecka till innan det är dags för dem.
I vanliga fall så brukar det räcka med drygt 90 dagar mellan blomning och skörd på Solaris, men i år så verkar det vara ett speciellt år (det kanske varje år är).
Förra året så utvecklades smaken i Solarisdruvorna enormt mycket sista veckan och ändå steg sockervärdet inte med mycket mer än en halv grad (oechsle) om dagen.
I år så har jag varit USEL på att mäta socker i druvorna , utan har istället lagt fokus på att smaka druvor och det har varit enormt intressant.
Vi får hoppas att vädrets makter är med oss och att Solarisdruvorna kan få hänga lite till så att vi kan få den där WOW-känslan i druvorna på skördedagen.

Efter ovanligt ihållande värme, så tog det abrupt slut i mitten på augusti och tillväxten i odlingen nästan “tvärstannade”. Detta verkar ha haft en mycket positiv effekt på vinstockarnas och druvornas mognad. Skottens färg, druvornas mognad och lövens färg är mer som våra kollegors utomlands. Det mest anmärkningsvärda är avhärdningen på årets tillväxt, skotten började tidigt att bli bruna från basen (precis som “utomlands”) och detta visar att vinstocken/skotten vet att nu är det dax att mogna druvorna samt lagra upp näring i de förvedade delarna.
Har då det varma vädret bara varit av godo ???, jag vet egentligen inte svaret än, och det är inte säkert att svaret kommer att vara entydigt, det kan mycket väl vara så att de olika sorterna reagerar olika.
EFTER SOL SÅ KOMMER REGN !!! och det var precis vad som hände i början på september så fick vi drygt 80 mm på ca 12 timmar. På väg till vineriet (norr om Malmö) så var jag en av de sista som kunde passera på yttre ringvägen innan motorvägen var översvämmad och jag kan inte komma ihåg att jag sett något liknande i dessa trakter förut.
Kom regnet helt oanmält ???, nej det gjorde det inte , så dagen innan det utlovade regnet så körde jag med alvluckare (bisonklor) och bröt upp hjulspåren så att vattnet snabbare skulle rinna ner. Anledningen till detta är såklart att man inte vill ha sjöar stående i odlingen, då detta snabbt skapar goda förutsättningar för svampsjukdomar samt stressar plantorna. Bison klorna är enormt effektiva och inom 12 timmar hade vattnet kommit ner till rötterna och sugits upp till druvorna.
Detta är såklart inte optimalt för druvorna, men man har ju i princip inget val då man vill att vattnet ska bort från jordytan.
3 dagar innan regnet så såg Rondo fantastisk ut, men dagen efter regnet så hade de svällt upp till nästan det dubbla. nu börjar så sakteliga smaken komma tillbaka i druvorna , men de behöver hänga åtminstone ett par veckor till innan smaken kan vara tillbaka igen.
På gamla odlingen så blev vi klara med avlövningen på västra sidan i tisdags, så nu är båda sidorna fullt avlövade i druvzonen. Druvornas ovanligt gröna färg(för årstiden) gör att jag är hoppfull om fortsatt god fotosyntes (här vill jag förtydliga att bladen är inte mörkgröna utan “lagom” gröna).

På nyetableringen så är de flesta plantor mellan 1,7 meter och 2,5 meter och har börjat att stanna av i tillväxten sedan ett tag tillbaka, och på dessa ser man en tydlig färgskiftning på de nedersta bladen samt att avhärdningen börjat på basen från skotten. De rotäkta stockarna har börjat sin avhärdning lite snabbare än de ympade (jag vill inte säga att detta fenomen är universalt, utan bara konstatera att så är fallet här i år).
I vineriet är allt utom ett rödvin buteljerat (rödvinet ska bli en blend och därför har vi avvaktat).
I veckan har det varit storstädning i vineriet och även om man har sin dagliga städning så är det gott att gå över hela lokalen från golv till tak innan man sätter igång med den nya skörden. Det är även ett lysande tillfälle att dubbelkolla så att all utrustning är i funktionellt skick.

Redan på vintern när jag gör vinterbeskärningen så brukar jag ha idéer om vilka viner vi ska tillverka och i den mån vädret “ställer” till det, så justerar vi först och främst i odlingen och till sist i planen för de viner vi vill tillverka.
Varje år (egentligen varje dag) så lär man sig lite nya saker och det gör ju att man vill “testa” sin nya kunskap i realiteten , jag kallar det kunskap men egentligen borde man kanske säga att man dagligen får information (ofta visar det sig att informationen inte är helt korrekt) och denna kunskap/information vill man gärna omvandla till vin (nu blev det rätt rörigt men jag hoppas att någon förstår).
Därför är där alltid något vin som kommer till som man inte tänkt sig i början på säsongen. En annan sak som påverkar vilka viner vi tillverkar är såklart responsen från de som köper våra viner, jag tycker det är både lärorikt och inspirerande att lyssna på folks åsikter om våra viner.
Nytt för i år (vinerna från 2013) är att vi medvetet tillverkat ett halvsött vin (ÖRESUND 2013) som började säljas första Augusti och antagligen kommer att vara slut i början på oktober om försäljningen fortsätter i samma takt som tidigare.
Det roliga med detta vin är att det verkar vara en inkörsport att även testa vårt vita torra vin INKOGNITO och då känns det som att både kunderna och vi utvecklas tillsammans, vi genom att tillverka vinstilar som vi inte tidigare gjort och kunderna genom att köpa vin i stilar de generellt inte köper.

Nästa vecka kommer Flädie mat och vingård att sätta igång med skörden av druvorna som ska bli årets mousserande vin, anledningen att vi har väntat lite längre än andra Svenska gårdar som gör mousserande vin är att vi vill testa lite nya ider, detta får jag säkert anledning att återkomma till längre fram.
Generellt så började de Svenska vinodlarna som ska producera mousserande vin att skörda för en vecka sedan (någon ännu tidigare), men jag tror att de som ska göra stilla viner väntar tills slutet på månaden om vädret tillåter det.
Stämningen bland landets vinodlare är positiv överlag och de flesta talar om både goda volymer och god kvalite på druvorna hittills och om detta i slutänden kan resultera i trevliga viner, så tar Sverige som vinland antagligen ett rejält kliv framåt.

Förra helgen så hade föreningen Svenska vinodlare årsmöte på Ästad gård och vi var väl ca 80 vinodlare(gissar jag) samlade. Ästad gård är en av de absolut mest spännande satsningarna inom Svensk vinodling och det tror jag att alla närvarande också uppmärksammade.
Jonathan Mengel och Lars Torstensson höll föredrag om ekosystemet i vingården samt ekens påverkan på vinet. Jordbruksverket var också närvarande med ett föredrag samt Systembolaget.
Under helgen hölls även en Svensk vinbedömning med efterföljande möjlighet till provsmakning.
Jag hann testa ett 20-tal viner och dessa hoppas jag kunna återkomma till när jag gått igenom mina anteckningar.

Jag brukar skriva lite om de viner jag testat, men idag tänkte jag hoppa över detta och samla energi för den stundande skörden.

Som vinbonde tänker/pratar man alltid väder, men då varje persons referenser skiljer sig åt, så behöver man en standard.
Denna standard är GRADDAGAR, vilket innebär att alla dygn då medeltemperaturen överstiger 10 grader Celsius, så räknar man med att vinplantan är aktiv.
Jag upplever skalan som väldigt “oexakt” , men det är ändå det mest lämpade systemet som vi känner till.
Om man gör en återblick tillbaka till 2002 så får man en bekräftelse på att 2014 års årgång hittills varit mycket varm.
Här följer de olika årgångarnas graddagar till och med sista Juli sedan 2002

2002 731 gdd
2003 634 gdd
2004 438 gdd
2005 568 gdd
2006 679 gdd
2007 530 gdd
2008 528 gdd
2009 569 gdd
2010 578 gdd
2011 650 gdd
2012 545 gdd
2013 623 gdd
2014 718 gdd

Som man ser så är det bara 2002 som det varit varmare och då hade vi mogna druvor av Siegerrebe sista Augusti.
2003 var så varmt i Europa att man senare beslöt att tillåta bevattning av vinodlingar i Europa.
2004 var så dåligt så att vi bestämde oss för att inte tillverka något vin , utan valde att skänka druvorna till forskning.
2012 som allmänt anses som en “katastrofårgång” (detta håller jag dock inte med om vinmässigt) ,var nästan i parite vid Julis utgång med den magiska 2009 årgången.
2007 slutade hela odlingssäsongen på 822 gdd och om man då jämför med den dåliga årgången 2004 (då vi inte gjorde vin), så landade denna på 844 gdd och ändå tillverkade vi 2007 det vin som fått den högsta bedömningen av alla våra viner på Svensk vinbedömning.

Vad säger då alla de här siffrorna ???, de säger en del tycker jag, men det går att genom kunskap och hårt arbete, samt en del tur att “kompensera en “dålig” årgång.

Som alla andra vinbönder så börjar man så smått att drömma om “århundradets årgång”, och då borde ju allt vara frid och fröjd, men det blir även en liten börda att alla viner måste bli fantastiska.
En Tysk vinbonde som vi ibland bor hos på vintrarna sa en gång att bra årgångar är tråkiga, då gör ju alla bra vin, det är de dåliga årgångarna man verkligen får visa sin kompetens. Jag förstår honom , han lever i ett etablerat vinland, men jag håller inte med honom då vi verkar i ett “nytt” vinland, då folk kommer att säga att självklart smakar vinet bra, sommaren var fantastisk 2014, Eller så säger man detta vin är gott, men med tanke på sommaren 2014 så borde det vara bättre.

2012 är ett perfekt motsatsexempel, folk snackade om en katastrofsommar och när sedan vinerna ändå blev bra så var det en hel del som insåg potentialen i Svenskt vin KAN MAN GÖRA SÅ HÄR BRA VIN EN SÅDAN DÅLIG SOMMAR, VAD KAN MAN DÅ INTE ÅSTADKOMMA EN BRA ??? .

Ovanstående är tankar och återblickar, vad händer då i “verkligheten”
I vineriet så har jag gjort vinerna färdiga för buteljering och imorgon hoppas jag att alla Klagshamnsviner 2013 ska ha kommit på flaska.

Ofta är det en hel del diskussion (och det är högst motiverat) om filtrering, vissa säger att de absolut inte filtrerar och andra säger att de alltid filtrerar, vi ligger mitt emellan , vi filtrerar då vi tycker det behövs.
Det svåra som jag ser det är att när ska man ta beslutet att man ska filtrera och om man då beslutar sig för att fitrera så ska man även välja lämpligaste filtret, detta är en hel vetenskap i sig själv.
Samma Tyska vinbonde som jag nämnde ovan, gör alla moment själv från vingård till färdigt vin, FÖRUTOM FILTRERINGEN, han inser sina begränsningar och väljer därför att ta in proffs som i princip bara sysslar med detta.

Vad man än har för filosofi om filtrering så är en sak säker, filtreringen påverkar det slutgiltiga vinet.

Ute i den gamla vingården så har vi precis avslutat den andra toppningen.

Följande viner har provats:

Domaine Collet 300 Sensation Rose Champange ( Detta vin görs i 300 buteljer och vi var faktiskt dom första som fick köpa det, vinet visar på företagets ambition, dock är det en bit kvar innan de hittar helt rätt)

Alvarinho Contacto Anselmo Mendes 2013 (detta vin gillar jag i varje årgång, ibland behöver det inte vara svårare)

Domaine Vacheron Sancerre 2012 (detta är deras standard vin men det är faktiskt bättre än många producenters prestige vin)

Muskateller Weinhof Rauch Steiermark 2013

Chateau de Fleys 2011 Chablis Mont de millieu (tyvärr ganska tunn)

Frank Bonville Vintage 2006 Champagne ( mycket charmigt och gott utan att vara komplext , strax under 20 Eur, på plats)

Roger Neveu Sancerre Vielles vignes 2009 (intressant vin med kraftig fatning, producenten blandar fantastiska viner med högst medelmåtliga, gillar man mogen Sancerre, så är deras 2003a att rekommendera.

VILKET VÄDER !!!, det känns som att vinstockarna växer dygnet runt, och man kämpar allt man orkar för att hinna med. I fredags morse var jag igång 03.30 och redan då var det 20 grader, men idag “vek jag ner mig” när termometern visade 31 grader i skuggan.

De absolut flesta vinodlarna jag pratat med den senaste tiden är “klart optimistiska” och förhoppningarna om en riktigt bra årgång bekräftas från landets alla hörn.

Nyplanteringen fortsätter att ta sig bra och plantorna är nu uppemot 1,5 meter höga och man känner att den nya vinmarken börjar få sitt “eget liv”. De senaste 3 veckorna så har vi fått ca 20 mm regn, men det är fortfarande mycket torrt i odlingen, så ytterligare 1,5 dag har gått åt till att vattna nyplanteringen.

På den gamla odlingen har vi i alla år skurit av rötterna ner till 50-60 cm djup för att rötterna ska söka sig neråt och plocka upp smak och bli “själv försörjande på vatten, men nu märks det att grundvatten nivån sjunker så vi får se om de är tillräckligt djupt för att klara de extrema förhållandena.

Vinstockarna klarar extremt väder, det är bara det att de blir stressade och då är de mer känsliga för svampsjukdomar och annat som kan påverka kvalliten på det slutliga vinet.

Som ett exempel kan jag nämna att jag förra veckan skördade lite ätdruvor i växthuset där vi inte vattnat vinstockarna och detta har resulterat i en rejäl beska i smaken.

Årgång 2003 i Europa var extremt torr och varm och sedan dess har man gjort det lagligt att vattna vinodlingar även i Europa.

Nu låter det som att jag är mest orolig för torkan/värmen, men inte alls, tvärtemot så är det minnesbilderna från 2006 och 2010 som skrämmer en mest, dessa åren “vände vädret” och vi fick 250 mm regn i Augusti.. 2006 gav det oss omänskligt mycket jobb och vi satt upp mot 20 personer i veckor och plockade druvorna i princip en och en. Årgången visade att det går att göra bra vin även “svåra” år, men jag har också förståelse för de vinbönder som inte orkar med det enorma arbete som det innebär.

2010 gick det inte att “jobba” sig till ett bra vin, då vi tagit fel beslut om att fräsa bort ogräset mellan raderna för att sedan så in gräs alldeles för sent på säsongen.

Som vanligt så önskar man att man kunde vara mer i vineriet och följa vinernas utveckling, men vi har i alla fall hunnit buteljera INKOGNITO 2013 och jag är hoppfull att vinet ska kunna utvecklas väl. vi har inte än bestämt när vinet ska släppas (det normala är mars 1,5 år efter skörd), men vi ska prova vinet igen, om 6-7 veckor ( man brukar räkna med att viner behöver ungefär denna tid för att komma ur buteljeringschocken ).

Ute i vingården så fortsätter vi gå varje måndag och putta in, samt att pincera alla sidoskott över ett blad, om där är en lucka i lövväggen så “fyller” vi i denna genom att vika in ett sidoskott som inte är pincerat.

Förra veckan så gjorde vi en bladanalys för att, för att se om vi behöver komplettera med vissa näringsämnen, jag vet om att vi antagligen aldrig kommer att kunna träffa exakt rätt, men vi ska i alla fall förbättra oss för varje år.

Även om man inte har tid till allt man vill göra, så får man ibland ta sig tid och så gjorde jag förra veckan då jag åkte runt till lite olika Svenska vinodlingar för att se hur det såg ut och få höra deras tankar om året och framtiden.

Man märker verkligen att Svensk vinodling har kommit in i “fas 3″( som jag kallar den och det har inget med arbetsmarknaden att göra) idag har en hel del vingårdar en plan, till skillnad för 5-6 år sedan och man är oftast ganska övertygad om att just denna plan är vägen framåt.

Man tror kanske att en vinbonde alltid jobbar fysiskt, men jag har räknat ut att jag sitter i bil ca 500 timmar om året och i traktor ungefär lika mycket. Varför berättar jag detta, jo på grund av min enorma irritation på Systembolagets inköps filosofi.

Systembolaget håller många gånger på att envisas med att beställa 12 flaskor åt gången (detta innebär på vår rose att de köper in 6 l vin åt gången), detta är mindre än vad en hel del privatkunder går ut med ur butiken. Hur i helvete kan man påstå att man är miljömedveten när man har denna inköpsfilosofi.

Det finns enskilda bolag som jag levererat till 3 ggr i veckan, trotts detta vägrar de att beställa mer åt gången, vilket leder till att det ibland står tomt på hyllorna (och då har de några gånger haft mage att anklaga oss för att det är tomt på hyllan.

från och med 1/9 så blir det ännu värre, men det orkar jag inte gå in på nu (ni har säkerligen läst i tidningarna om alla mickrobryggeri som också drabbas)

För att förklara att jag inte kastar “sten i glashus” (härligt utryck) när det gäller Systembolagets miljömedvetenhet, så kan jag berätta att vi för året 2014 investerat i en bil som dricker mindre bränsle, samt att vi har som mål att köra 25 % mindre bil och genom dessa åtgärder så räknar vi med att halvera vår bränsleförbrukning.

Inför säsongen 2011 så investerade vi i den mest bränsleeffektiva traktorn som fanns på marknaden, så vi försöker hela tiden att utvecklas och tänka miljömedvetet.

Den senaste tiden så har det varit “Svenskt sommarväder”, behagligt väder att jobba i, men kanske lite svalt för de som har semester. Blomningen är i stort sett avslutad, men fortfarande är där några Cabernet Cortis druvämnen som inte blommat färdigt, men de har “lovat” varmt väder de närmaste dagarna så till helgen så är det nog överblommat.

Om en vecka så vet vi om blomningen blivit så pass lyckad som vi tror, då börjar karten växa och bli som knappnålshuvud och då kan man andas ut lite.

Vad vi har fortsatt full fokus på är sidoskotten och vi passerade nog 500 000 plockade i veckan och är klara upp till andra dubbeltråden (ca 60 cm), samt att putta in alla skotten varje måndag.
Nytt för i år är att vi har höjt trådarna för att kunna få en ännu högre/större lövvägg och detta kommer att innebära att vi får lägga ännu lite mer tid än vi brukar, men förhoppningsvis är det mödan värt.

Vad vi också har fullt fokus på för tillfället är svampsjukdomar, och då vi inte vill använda fungicider (svampgift) så är vi helt utlämnade till förebyggande arbeten.
Varje år så besöker jag de vingårdar (eller enskilda vinplantor) som jag vet drabbas tidigast av de olika sjukdommarna , och blir på så sett förvarnad om vad vi kan drabbas av här i Klagshamn.
I år så har jag redan sett mjöldagg och vinbladsmögel (vinbladsmögelangreppet är nog rekordtidigt och det gör mig lite “orolig”) och därför är vi lite extra på tårna både i Klagshamn och de vingårdar vi hjälper.

Egentligen hade jag hoppats att jag kunnat vara mer i vineriet än jag varit, men denna tiden på året så hinner man bara precis övervaka vinerna och se till så att inget går fel.
I fredags så var jag hos en kollega och fick mätt “svavel” (kaliumdisulfit används för att konservera viner), och samtidigt så fick vi oss en liten pratstund.
Just det här med att hjälpa kollegor och samtidigt träffas, är både viktigt och utvecklande och det är något som jag sätter stort värde på.

Första Augusti släpper vi ett nytt vitt vin som heter ÖRESUND, detta vin är ett halvsött vin vilket är lite ovanligt för oss, men 2013 valde vi att göra ett sådant på en mindre del av musten, knappt 500 flaskor kommer att finnas tillgängligt.

Jag har tidigare “beklagat” mig över att det inte har regnat på 2 månader och att det har gett oss en massa extrajobb i form av vattning av nyplanteringen (denna vecka har vi lagt 2 heldagar), men igår fick vi faktiskt 6 mm , såklart inte tillräckligt för att nå ner till rötterna på de gamla stockarna men ändå något för de nyplanterade.

Förutom allt man ska hinna med i vingården, så ska man även hinna med att se fotbolls VM, så det är inte konstigt att orken tryter ibland.

För att “spara” tid har jag således provat vin i samband med att jag tittat på fotboll så jag erkänner att vinerna inte fått fullt fokus.

DETHUNE CUVEE PRESTIGE “Champagne” (detta är en producent som jag så gott som alltid tycker levererar och fortfarande är priserna humana)

DOMAINE OTT ROSE 2011 (enorm besvikelse, klarar inte 2 personer av att dricka en flaska rose, så är det inget gott betyg )

MOREAU-NAUDET CHABLIS CARACTERE 2013 ( detta är för mig en ny bekant och denna flaskan lovar gott för framtiden, denna producent ska vi besöka nästa gång vi är i Chablis)

PASO SENORANS ALBARINHO 2013 (detta vin har vi handlat en låda av och det är bara att konstatera att ibland så gör man dåliga köp, denna flaskan var tyvärr inte bättre än någon av de andra vi testat)

EGLY-OURIET TRADITION ( detta tycker jag är det enda vin som EGLY gör, som inte är bra, denna flaska fick vi som tack för att de fick en flaska av oss när vi besökte dem förra sommaren, det kan tyckas lite väl magstarkt att “kritisera” ett vin man fått av en av Champagnes bästa producenter, men mitt råd blir att tycker man att 60-80 Euro är för mycket pengar att lägga på deras super Champagner, så handla hellre deras LES VIGNES DE VRIGNY 100% Pinot Munier för otroliga 26 Euro flaskan)

Rondo

Rondo har så gott som blommat klart.

Vy över det gamla fältet.

Solaris har snart blommat klart.

Vy över det nya fältet.

Rotäkta Solaris.

Fendt med bisonklor.

Bisonklorna nere i marken.

Regnskurarna har konsekvent undvikit vår vingård och de senaste 2 månaderna har vi nog inte fått mer än 15 mm och då pratar vi 2-3 mm åt gången. Dessa 2-3 mm kan såklart inte ta sig ner till vinstockarnas rötter och det ska bli mycket intressant att se hur stockarna reagerar på detta längre fram.
Nyplanteringen på sandjorden har stödvattnas 3- 4 ggr beroende på planttyp, bara här har vi lagt 2 veckors arbetstimmar.
De rotäkta plantorna är ca 70-80 cm och binds upp 1 gång i veckan för tillfället. De ympade plantorna gallrades ner till 1 skott för 2 veckor sedan och binds nu även de upp 1 gång i veckan, dessa är i genomsnitt 35-40 cm för tillfället men kommer nog ganska snart att växa ikapp de rotäkta.

Annars är det stora jobbet i “gamla” vingården att ta sidoskotten, här gäller det att vara med från början annars så är man nästan chanslös. Vi brukar börja 1 dag eller 2 för tidigt, för att absolut inte komma efter. I varje bladveck utvecklas ett sidoskott och hittills uppskattar jag att vi plockat bort ca 400 000, och det känns självfallet gott att ha detta jobb bakom sig, även om man vet att säkerligen lika många till ska avlägsnas.
Utöver sidoskotten så går vi en gång i veckan och puttar in alla skott, detta är ett trevligt moment, då man får stå upprätt och gå i vinodlingen, till skillnad från sidoskottsgallringen som vi gör sittande.
Utöver de fysiska arbetsmomenten så blir det även några timmar i traktorn, då vi ser till att hålla ogräsfritt med Radius (ogräsrensar som sitter på traktorn), vi kör även konsekvent och skär av rötterna med Bison klor (50-60cm), samtidigt som vi lukrar upp hjulspåren.
Vi har även varit ute och sprutat några gånger för att stärka plantorna, så att de står bättre rustade om svamptrycket blir större.

I vineriet har det dels varit en del omdragningar men även en del filtreringar, samt någon enstaka buteljering.
För någon vecka sedan hjälpte jag en kollega att degorgera (avlägsna jästfällningen på mousserande vin) och detta var en trevlig upplevelse. När vi körde på som bäst handdegorgerade jag närmare 100 flaskor i timmen vilket var överraskande (dock vill jag tillägga att detta tempot håller man inte dag in och dag ut).
Det är svårt att inte känna en känsla av fest, när kronkapsylen skjuts iväg och det visar väl hur starkt associerat “bubbel” är med fest, ÄVEN EFTER EN DAGS HÅRT ARBETE uppskattar man ljudet av en flaska som öppnas , och detta överraskade

mig en aning.Om dygnstemperaturen förblir någorlunda i parite med den senaste veckans temperaturer , så tror jag att Rondo är helt färdig blommad på Lördag/Söndag och Solaris på Måndag/Tisdag.
När det gäller väder får man dock vara beredd på det värsta, så nu är det bara att hålla tummarna och jobba vidare.